Vem sitter bakom skärmen?

Jag var i Väckelsångs skola förra veckan. En liten by med en liten skola och jag hade äran att få prata inför alla elever förutom F-klass.

Från tidig ålder är det viktigt att prata med barnen om att de inte kan veta vem det är som de snackar med på nätet. Bara för att personen uppger en ålder och visar en profilbild så vet ju du och jag att det inte alls behöver vara så. DET tänket har inte barn på alls samma sätt och särskilt inte de små barnen. I väckelsång pratade jag med dem om detta och vi kom tillsammans överens om att man aldrig kan vara riktigt säker och att man ska vara försiktig med all den privata information man lämnar ut om sig själv.

Vi pratade även mycket om onlinespelen och det hårda klimat som råder där. I samband med det var det en kille i sexan som räckte upp handen och ville berätta om hur det var en 6 åring som var inne och mobbade alla på GTA (hög åldersgräns!!) då han spelade det. Jag sade då till honom att det var ju ett klockrent exempel, kan han verkligen veta att den personen är 6 år. Den här killen i sexan var bombsäker på att han faktiskt var 6 år, för det skrev han ju att han var, det visste alla…

Med de yngre barnen, vi snackar från 7 år, så pratade vi lite om movie star planet (MSP) som är väldigt aktuellt för dem. Ett onlinespel som är till för små barn och det råder hög säkerhet på sidan vad gäller klimatet. Dock är det ju även vuxna som befinner sig på den här sidan också men inför de andra är de ju givetvis inte vuxna utan barn i samma ålder.

Som förälder/vårdnadshavare är det väldigt viktigt att prata om riskerna samtidigt som man förmedlar hur viktigt det är att de berättar om något skulle inträffa och att man inte blir arg, att man bara vill hjälpa till. Att det inte är så lätt och veta allt och förstå allt när man är liten och att det är vuxnas uppgift att hjälpa till. Förmedlar man detta så inger det ett förtroende som kan vara avgörande för om de berättar eller inte när det händer något.

500 på två dagar

I vackra pampiga Norråsaskolan i Nässjö har jag varit i två dagar. Uppdraget var 12 föreläsningar på två dagar och det mäktar jag såklart inte med. Därför fick jag ta hjälp av min kära kollega Nisse som får hoppa in och hjälpa till ibland och det är lika tacksamt varje gång. Även då jag får uppleva otroligt många fina möten med nya människor så finns det en saknad av det där kollegiala som jag hade innan på polisen. De här gångerna när Nisse är med då får man ju lite av det och vi har fantastiskt trevligt när vi jobbar ihop. Igår betade vi av fyra föreläsningar var för skolans sjuor och åttor innan vi gemensamt tog oss an pedagogerna och sedan på kvällen även föräldrarna.

Gårdagens Lajks-team, jag och Nisse

Sex föreläsningar på en dag är lite väl mycket och det märktes då föräldrarna kom på kvällen. Över hundra stycken hade anmält sig och det känns lika fantastiskt varje gång när det finns ett sådant engagemang från föräldrarnas sida. De här föräldrarna fick uppleva föreläsningen på ett lite annat sätt än det jag vanligtvis levererar. Vi svävade iväg ibland på både det ena och det andra men jag tror det var uppskattat, lika mycket för dem som för oss. Det är väl också ett tecken på att vi börjar bli ganska varma i kläderna med det vi håller på med. Kul var det i alla fall.

Efter att ha varit igång i 14 timmar så väntade hotellet som lägligt nog hade en bubbelpool som bara stod och väntade. Där hamnade jag och unnade mig lite härlig avkoppling bland bubblorna. Idag var det sedan dags igen för resten av eleverna innan jag kunde styra mot Växjö igen. Riktigt trevliga dagar i Nässjö!

Det blir ju en vardag

Livet går vidare

Livet måste ju gå vidare. Även om jag ofta tänker på det som hände i fredags så blir det lättare och lättare att hantera alla tankar som kommer upp. I takt med att det lugnar sig i media så känner jag mig också lugnare och nu ser jag fram emot en skön långhelg. Jag ska på 40 årsfest bland annat, min kära bror fyller 40 idag!!

Några som också blev firade rejält ikväll var Växjö Vipers. De lyckades med det som Lakers inte lyckades med i år, de tog sig till SM-final. Mitt hjärta klappar för innebandy och självklart var jag och Oscar där ikväll tillsammans med goda vänner för att heja fram vårt lag. Det blev en svettig match, även för oss på läktaren. 1600 människor, publikrekord, bet sönder naglarna av nervositet men det gick alltså vägen. 22 april spelar de final i Globen, riktigt häftigt.

Min kollega, Robin, åkte upp till Stockholm idag. Det var bland annat inplanerat möte med Linnea Claeson som genom sitt instagramkonto @assholesonline på ett komiskt men allvarligt sätt visar konkreta exempel på barn och ungas utsatthet på nätet och att hat inte alltid måste mötas med hat. Det finns andra tillvägagångsett. Hon har blivit väldigt uppmärksammad genom sitt arbete för tjejers rättigheter på nätet och har på senaste tiden setts mycket i media gällande detta. Kul att hon ville träffa oss och höra om vårt jobb med att skapa ett tryggt internet för våra barn och unga och förhoppningsvis kan vi tillsammans göra något i framtiden.

Robin tillsammans med Linnéa

Idag fick jag även bidra med ett blogginlägg på Sveriges talare. Läs inlägget här!!

Ja, vardagen har sin gång. Kommer inte kunna glömma men viktigt att försöka se framåt. KRAM

Och DÄR fick han eget telefonnummer

I ett tidigare inlägg skrev jag om hur vi låtit Oscar ha Ronnys gamla telefon med ett tvillingkort från Ronnys abonnemang.  Det gjorde att han kunde surfa från Ronnys surf, ringa genom facetime och skicka meddelande genom imessenger. Detta medförde att han endast kunde ha kontakt med de som har iphone.

Men efter att, dels Oscar själv, men också mormor, morfar och jämnåriga kusinen som alla tre har android påtalat att de också vill kunna messa med honom så vek sig hans mor och far till slut. Nu tecknade vi ett abonnemang via hallon och nu har han alltså sitt eget telefonnummer och har precis samma förutsättningar som vem som helst med en smartphone. Med detta kommer ansvar både för honom och för oss. Det lös igenom ganska tydligt hur liten han fortfarande är då vi flera gånger fick förklara för honom vad ett telefonnummer är och varför alla måste ha ett telefonnummer. Vi tänker att det är självklart men det är inte helt lätt att förstå för en som nyss fyllt åtta. Än så länge är det ingen större förändring för honom mot hur han haft det innan. Skillnaden är att han nu kan ha kontakt även med de utanför Iphone-bubblan.

Fortfarande är det vi som har kontrollen över vad han laddar ner för något. Laddar han ner något från appstore så skickas det en begäran från Oscar till mig och Ronny och vi kan gå in och se vad det är och sedan godkänna, om vi då tycker det är ok. DET tycker jag känns himla bra. Från första början har vi pratat om vad han använder telefonen till och det kommer jag självklart fortsätta med. På det viset kommer det inte bli konstigt för honom. Oscar är nog en av få åttaåringar som redan fått flertalet lektioner om hur det kan vara på nätet och vad man ska tänka på. Tummen upp för det och tummen upp för alla andra föräldrar som kör i samma anda!! Tillsammans online!!

Dansade med ettorna

Fick avsluta mitt besök hos ettorna på Östra Lugnet skola med en dans framför ghostbusters:) De hade lyssnat så länge och duktigt på mig så de fick dansa av sig lite.

Innan dess hade vi hunnit med att prata jättemycket om internet. 7-8 år och de kunde väldigt mycket, säkert mycket mer än många av oss vuxna tror. Vi pratade om olika sociala medier. De fick berätta om vad de tyckte om att mamma och pappa lade ut dem på facebook och instagram. De berättade om hur roligt de tyckte det var med snapchat och allt roligt man kunde göra med bilderna där. Nästan alla visste vad snapchat var, mest säkert för de roliga filtrena. Många av tjejerna hade musicaly och jag förstod det som att en del hade egna konton där man även fick lägga ut sina videos.

Vi pratade också om hur det inte är någon skillnad med hur man är mot varandra när man skriver sms och kommentarer på nätet som det är ute på skolgården. Man ska vara lika snäll kompis även om det är via telefonen man skriver, det kan ju kännas lättare att skriva något elakt än att våga säga det.

I denna åldern är det perfekt att börja prata om källkritik. Vad det betyder och prata om olika exempel, både online och offline. De fick titta på hajen som blev viral från Metros lilla viralgranskaren. De var en perfekt målgrupp för den filmen och den har ett tydligt budskap.

Vi började med att prata om allt som var bra med internet. Jag frågade om någon kunde förklara vad internet var. En tjej svarade då ”det är nätet”. Så nu vet vi att internet går under uttrycker ”nätet” även i den åldern. Men de tyckte det var bra för man kunde kolla film och spela spel. Väldigt många nämnde pokemongo, otippat:)

Jag var där i en halvtimme men det var väldigt mycket vi hann prata om. Detta behöver de prata om regelbundet i klasserna och kan man börja så här tidigt så är det kanon. Oscars lärare, Tonje och Karin, verkar dessutom väldigt motiverade att vilja jobba vidare med det vilket gläder mig väldigt mycket.

Det var mitt besök som mamma i klass 1B. Oscar skämdes inte ihjäl vilket han nog var lite rädd för innan:)

Hej klass 1B

I ett tidigare inlägg skrev jag om min och Oscars lite lätta diskussion om sant och falsk på nätet och jag försökte förmedla vad ordet ”källkritisk” betyder och varför det är så viktigt att ta reda på om det man ser och hör är sant. Han frågade ju lite om det efteråt men min uppfattning var väl ändå att han tyckte det var sådär.

Hade fel. Häromdagen kom Oscar hem och sade att hans lärare ville jag skulle komma och besöka dem på skolan och prata om mitt jobb. De har tema just nu där föräldrar gärna får komma in och beskriva sina jobb. Oscar hade tydligen nämnt att jag jobbade med sant och falskt på nätet och detta nappade hans lärare Karin och Tonje på. Kul förstås och självklart kommer jag gärna och hälsar på. Kommer berätta vad jag jobbar med men kommer också prata om hur de använder nätet och lite om vad man ska tänka på, självklart på deras nivå.  Berättade detta för min vän Rebecka på Hovshagaskolan, tillika min kontaktperson i deras certifiering. Bra tyckte hon och ville jag skulle återkoppla efteråt. Hon ville ha tips på hur de kan jobba vidare med de mindre barnen i skolan.

Kul iallafall att det lilla jag pratade om källkritik ändå hade sådan effekt på Oscar.

Oscar och Alice fyller år samma månad. Både smidigt och intensivt. På något sätt blev det kalas samma helg, denna helgen. På söndag blir det en heldag med cup i både innebandy och hockey. Så blir min helg, hoppas ni får en bra helg.

Kärt återseende i Tranås

När jag växte upp var det bara idrott i mitt huvud. Till slut var det innebandyn som fick allt mitt fokus och det gick väldigt bra. De absolut finaste minnena från den tiden är då vi, med samma gäng tjejer, tog ett flertal SM-guld med Smålandslaget. Har för mig att det var kring åldern 15-17 år. Igår, typ 20 år senare, fick jag träffa en av dem. Frida (längst ner till höger), målsprutande forwaden, kom på min föreläsning i Tranås. Fantastiskt kul och få chattra lite efteråt, en extra energiboozt i vardagen. Jag själv stoltserar med åtråvärda pokalen:)

I höstas var jag inbjuden att föreläsa för pedagogerna i Tranås kommun. Det fyllde mäktiga aulan på Holavedsgymnasiet och helt fantastiskt att få föreläsa för flera hundra personer.

Härliga känsla att få föreläsa i stora mäktiga lokaler

Nu var det dags igen. Elizabeth Lindlöf IKT-samordnare hade fått till det så kommunen nu även kunde bjuda in föräldrarna till samma föreläsning. Jag har tidigare berättat om hur jag känner inför alla dessa eldsjälar som brinner för barnen och att de ska må bra. Barnen framför allt. Elizabeth är en av dem, hon tycker detta är så viktigt och jag vet att hon kämpar med näbbar och klor för att kommunen i Tranås även skall ge barnen den här utbildningen. Tack Elizabeth för ditt fantastiska engagemang!!

Min vackraste utbildningsdag

Min svärfar frågade mig i helgen hur många föreläsningar jag egentligen gjort. Jag kunde inte svara på det, jag har faktiskt ingen aning. Många är det, DET vet jag. Av alla dagar jag har varit ute så ger jag en tillbakablick till en dag i september förra året. Jag var ute i Göteborgs skärgård, närmare bestämt Styrsö och Donsö. Bilfria öar där jag blev hämtad med en golfbil, lite charmigt. Just den här dagen var en helt fantastisk sensommardag med högsommarvärme. Färjan en halvtimme ut i skärgården och just den dagen gick det nog inte att befinna sig på ett vackrare ställe. Det skall tilläggas att jag är oerhört förtjust i den svenska skärgården och den miljön är sommar för mig.

Helt underbara bilder. En sådan här dag skulle man ju haft en riktig kamera. Tur mobilkameran är så bra som den är.

Skolorna på Donsö och Styrsö hade vunnit en certifiering av oss sedan vår utlottning på SETT-mässan förra året. Jag kan tillägga att jag återkom till öarna någon månad senare och då var det istället kallt, blåsigt och regn. Det blir inga bilder från det besöket:)

Födelsedag och filminspelning

35 år blev jag igår, helt galet. Blev utbjuden på restaurang av familjen. Det hör inte till vanligheterna så det var himla mysigt. Oscar är ju ändå så han faktiskt kan sitta still och prata lite medan man väntar på maten. Alice däremot, det tog inte många minuter innan hon var igång. När man låter henne kolla barnkanalen på ens telefon för att få henne och sitta still, det är då man vet varför man inte går ut så ofta på restaurang:). Hur löste man det förr? jag fattar inte…

En annan sak. Tillhör du en av dem som förlitar dig på facebook för att komma ihåg vänners födelsedagar? Jag tog bort mitt födelseår från facebook, just för att det kändes mer personligt om folk faktiskt kommer ihåg min födelsedag utan facebook till hjälp. Min kollega Robin gjorde det inte:). Egentligen bryr jag mig inte ett dugg, alla kan glömma, det gör jag med.

Tiden flyger fram och vi är nu inne i mars. Med Lajks kämpar vi på med vår utbildningsportal och idag hade vi återigen en dag med filminspelning. Tre stycken filmer där jag på den första berättade om hur man ska tänka om man blir mobbad på nätet. 10 olika punkter som förhoppningsvis kan bidra med bättre mående för de som är/blir utsatta. Jag bytte tröja och den andra filmen blev om instagram. Finns en hel del att säga om detta sociala nätverk som förra året hade kommit upp i en halv miljard användare världen över. Jag fokuserade på säkerrhetsinställningarna, hur man ska skydda sig och de vuxnas ansvar. I den tredje filmen, som blev bonus för att det löpte på så bra, berättade jag om Moa som blev näthatad. En verklig berättelse hämtad från aftonbladet.

 

Scen two take three 🙂

Utomordentliga Will som sköter filmningen har fått en hel del att redigera ihop. Hans snygga grafik gör filmerna väldigt unika. Skolorna som ingår i vår certifieringsprocess till en nättrygg skola får ta del av filmerna på vår utbildningsportal.

will the filmmaker

En lång filminspelningsdag avslutades med att Magnus och Äengeln från Northern sky kom och spelade in en film om gaming. Klimatet på spelen och vad barnen ska tänka på. En helt perfekt Lajks-dag!!

Äengeln och Magnus från Northern sky

Teknikens revolution

Jag växte upp på 80 talet utan internet med dess möjligheter. Tekniken var inte som den är idag. Utanför vårt köksfönster stod grannens gröna folkvagn. Idag står det inga gamla bilar på uppfarterna.

Min bror och hans sambo går i väntans tider. Väldigt snart kommer det alltså en liten knotte i familjen och det ska bli himla mysigt. När jag häromdagen tittade runt på lite bäbiskläder så började jag fundera lite på den otroliga skillnaden att växa upp nu mot då jag växte upp. Det jag syftar på är tekniken. När man tänker på det så är skillnaderna enorma. När jag växte upp var det inte på tal om några mobiltelefoner. Jag och mina kompisar hade kontakt via den fasta telefonen, som till en början hade den här nummerskivan som det tog en evighet att slå numret med. Det var häftigt när den hypermoderna telefonen med knappar kom. Idag har säkert 98% av Sveriges befolkning med mobiltelefon med smartfunktion. När mitt brorsbarn fyller två kan han/hon antagligen hjärtrösta själv på mellon.

Datorn jag sitter och skriver på just nu är en väldigt lätt och tunn bärbar Mac med alldeles för mycket funktioner och finesser. Den första datorn mina föräldrar satte i vårt hem var en IBM som pappa köpte begagnad av någon, undra om det var efter en annons i tidningen? Jag har inga direkta minnen om vad jag använde den datorn till mer än att jag satt på paint och skrev lite, bara för att det var kul trycka på tangentbordet. Tänker att jag lite senare även använde ICQ på den, minns ni denna chatt när den kom, helt otroligt:)

Hen kommer födas in i en värld där onlinespel och sociala medier är de ställen man umgås och träffar kompisar. Dens två storebrorsor kommer gladeligen gå med på en barnvagnspromenad om de får passa på att kolla efter pokemons. Virtuella varelser som dyker upp i någon slags virtuell verklig värld. Mitt första spel handlade om en kula som åkte mellan två streck som man flyttade upp och ner för att stanna denna kula, kanske hette det Pong, minns inte.

Det var inte längesedan vi faktiskt var och hyrde våra videokasetter. Det var en riktigt höjdpunkt när jag växte upp då vi till helgen åkte ner till GVG i Växjö och hyrde film. Videon lånade vi till en början från pappas jobb, de var väldigt dyra att köpa. Med max fyra timmars speltid hade man ju också möjlighet att banda avsnitt man missade på TV:n.

Jag tycker det här är rätt roligt och jag njuter verkligen av alla de framsteg som gjorts inom teknik och IT de senaste 30 åren. För oss som växte upp med två statliga TV kanaler och en tjock telefonkatalog så har saker och ting förändrats ganska radikalt. Mitt ofödda brorsbarn föds in i en teknikrevolution och kommer ju såklart inte uppskatta alla dessa framsteg eftersom han/hon inte har något att jämföra med. Den stora frågan är dock hur det kommer se ut om 30 år, vilka framsteg har gjorts då? Antagligen kör vi inte bilarna själva, undra om de ens har hjul…

om 30 år går jag i pension… och med det säger jag tack och hej för ikväll.